Länge sen!
Ja nu är det ett tag sen igen.. Jag har tänkt skriva flera gånger men sen har jag glömt eller inte orkat.. Har haft väldigt mycket att tänka på nu på sistone. Har haft många upp & ner dagar.. Har funderat på det här med vänner! Vilka är mina vänner egentligen? Försöker höra av mig och visa att jag finns men då är det inget intresse men så fort jag skiter i det för att de ändå inte duger då är jag en kass vän? Eh jag får inte ihop det där!
Jag ställer upp och försöker men det känns som att jag inte få något tillbaka så jag orkar liksom inte hålla på.. Jag har inte all tid i världen längre och ni få acceptera att min dotter är med mig överallt för hon är en del av mitt liv och jag måste alltid se till hennes bästa..
Känns bara som att man inte duger längre och det är verkligen skit tråkigt för det får mig att ifrågasätta vilka är mina riktiga vänner egentligen?
Hmm ja det är några funderingar jag haft..
Vet hur de e..
"Vännerna" som kommer o gå som dom själva vill, man ställer upp för dom men få aldrig nått tillbaka när man själv behöver de.. Man duger när ingen annan e där, bara för man inte kan festa o ha sig varje kväll då man valt familjelivet i första hand..
Ha slutat försöka med dessa personerna nu då ja känner att ja e hellre själv än att försöka umgås med "vänner" bara för att dom inte ha nått annat o göra..
Finns två som ha funnits vid min sida sen innan ja fick pojken o som fortf finns kvar , som aldrig dömmer mig , man vet att man kan ringa när som om vad som o veta att dom verkligen lyssna o man träffas inte varje dag, prata inte varje dag men när de väl händer så e de som man aldrig vatt ifrån varandra :) De e äkta vänskap för mig o de ända som betyder nått i slutändan :) Så varför lägga ner energi på restern?! Lägger hellre ner den energin på mina små hjärtan här i livet <3